24 maj 2009
"I want to catch Robin Hood!"
Jag kommer ihåg en kväll en höst för många år sedan. Jag gick i femman har jag för mig, kanske till och med fyran. Jo, fyran var det nog. Jag var tio år och min bästa kompis var nio. Jag kommer ihåg att jag var skötare på en häst i stallet där jag red, en fjording som hette Wilma, urmysig och helgo. Alla kallade henne jämnt lat och trög och sa många dumma saker, men småbarnen tyckte bra om henne. Jag tyckte väl kanske ganska neutralt om henne egentligen den första tiden men vi blev vänner och hon började faktiskt se glad ut när hon såg mig och nog hade även hon spring i benen! Hon kunde hon med när hon bara ville ute i skogen haha.
Tillbaks till saken, jag var skötare och pappa hade snickrat en jättefin stor låda som jag skulle ha alla mina stallsaker i, i stallet så jag slapp bära det fram och tillbaka. Den var klar och jag var så nöjd. haha, den gick att ha till allt. Ett perfekt bord! Jag och min kompis skulle hjälpas åt att plugga en kväll, den kvällen tror jag minnsan så vi, haha, satte oss ute i garaget på varsin pall och den stora fina lådan till bord. Vi hade båda engelska läxor så vi övade och sådär. Mitt kapitell handlade om Robin Hood. Vi teateriserade det hela och hjälptes åt att läsa replikerna och plötsligt så låter det läskigt utanför garaget och vi blir jätterädda, men jag kände mig modig så smög fram till dörren försiktigt... försiktigt...försiktigt...och rycker upp den med kraft och säger så högt och kraftigt jag kan (nästan skriker) "I WANT TO CATCH ROBIN HOOD!" då blev det knäpptyst där ute och sedan började jag och min vän att gapskratta-asgarva-asflabba.storskratta ja vilket ord ni än vill använda men oj vad vi skrattade.
Jag fick full poäng på läxförhöret veckan efter på kapitlet som handlade om Robin Hood. Nu tror jag inte det finns någon jag kan ha så roligt med samtidigt som jag pluggar och faktiskt lära mig något. Åh andra sidan har vi i princip inga prov, inte ens läxförhör på min skola. Bara lektioner... och rester i ämnena man inte hinner klart med under tiden man får i skolan... Hur kul kan man ha när man ska försöka hinna ifatt med det? Oftast inte alls kul, MEN.
I Tony Irving stil; "...Meeen!"
Idag har jag fotat en stopmotion film med Lego Scala och en stor hjälp av mamma och pappa. Det har varit otroligt jobbigt men väldigt roligt! Haha mamma är lite random som jag och kom på den genialiska ideen att det skulle plötsligt dyka upp en scen med en betande gris. Liksom, va? Ja, det måste ligga i släkten för musikvideon jag gör ihop med Sara innehåller den genialiska ideen med att plötsligt visa ett bajsande lejon... SOm inte alls har med saken att göra! Nåja, idag vill jag säga ett stort tack till att jag har det bästa man kan ha. Världens bästa föräldrar! De ställer alltid upp, och jag menar verkligen alltid! Alltid när jag behöver det, till och med när jag inte ens visste att jag behöver det, som idag. Hade tänkt att göra hela filmen själv när pappa erbjuder mig sin hjälp och ja, jag erkänner att jag hade inte klarat det utan hjälp! Och senaste dagarna, hela fredagen tillbringade mamma med att hjälpa mig få ordning i mitt rum trots att hon egentligen har tusen saker att göra(enligt henne själv) inför min lillasysters konfirmation nästa vecka. De vill så väl, och allt för att jag ska orka ta tag i de sista uppgifterna för skolan. Jag känner mig just nu inte som världens bästa när jag är så slut och trött att jag inte kommer någon vart med det jag borde göra. Men jag ska. Imorgon ska jag tillbringa mycket tid med det! Det har jag lovat mig själv. Och om någon orkat läsa hela vägen hit i texten, lova dig själv att börja visa uppskattning mer! Det behöver världen, fler leenden, fler tacksamma ansikten, fler vänliga själar och ja... Nu har jag sagt tillräkligt.
Lite "behind the scenes" bilder mamma tog idag när jag och pappa kröp runt i gräset och lekte med legoscala!
(jag är blekfis hahaha)
Jag kommer ihåg en kväll en höst för många år sedan. Jag gick i femman har jag för mig, kanske till och med fyran. Jo, fyran var det nog. Jag var tio år och min bästa kompis var nio. Jag kommer ihåg att jag var skötare på en häst i stallet där jag red, en fjording som hette Wilma, urmysig och helgo. Alla kallade henne jämnt lat och trög och sa många dumma saker, men småbarnen tyckte bra om henne. Jag tyckte väl kanske ganska neutralt om henne egentligen den första tiden men vi blev vänner och hon började faktiskt se glad ut när hon såg mig och nog hade även hon spring i benen! Hon kunde hon med när hon bara ville ute i skogen haha.
Tillbaks till saken, jag var skötare och pappa hade snickrat en jättefin stor låda som jag skulle ha alla mina stallsaker i, i stallet så jag slapp bära det fram och tillbaka. Den var klar och jag var så nöjd. haha, den gick att ha till allt. Ett perfekt bord! Jag och min kompis skulle hjälpas åt att plugga en kväll, den kvällen tror jag minnsan så vi, haha, satte oss ute i garaget på varsin pall och den stora fina lådan till bord. Vi hade båda engelska läxor så vi övade och sådär. Mitt kapitell handlade om Robin Hood. Vi teateriserade det hela och hjälptes åt att läsa replikerna och plötsligt så låter det läskigt utanför garaget och vi blir jätterädda, men jag kände mig modig så smög fram till dörren försiktigt... försiktigt...försiktigt...och rycker upp den med kraft och säger så högt och kraftigt jag kan (nästan skriker) "I WANT TO CATCH ROBIN HOOD!" då blev det knäpptyst där ute och sedan började jag och min vän att gapskratta-asgarva-asflabba.storskratta ja vilket ord ni än vill använda men oj vad vi skrattade.
Jag fick full poäng på läxförhöret veckan efter på kapitlet som handlade om Robin Hood. Nu tror jag inte det finns någon jag kan ha så roligt med samtidigt som jag pluggar och faktiskt lära mig något. Åh andra sidan har vi i princip inga prov, inte ens läxförhör på min skola. Bara lektioner... och rester i ämnena man inte hinner klart med under tiden man får i skolan... Hur kul kan man ha när man ska försöka hinna ifatt med det? Oftast inte alls kul, MEN.
I Tony Irving stil; "...Meeen!"
Idag har jag fotat en stopmotion film med Lego Scala och en stor hjälp av mamma och pappa. Det har varit otroligt jobbigt men väldigt roligt! Haha mamma är lite random som jag och kom på den genialiska ideen att det skulle plötsligt dyka upp en scen med en betande gris. Liksom, va? Ja, det måste ligga i släkten för musikvideon jag gör ihop med Sara innehåller den genialiska ideen med att plötsligt visa ett bajsande lejon... SOm inte alls har med saken att göra! Nåja, idag vill jag säga ett stort tack till att jag har det bästa man kan ha. Världens bästa föräldrar! De ställer alltid upp, och jag menar verkligen alltid! Alltid när jag behöver det, till och med när jag inte ens visste att jag behöver det, som idag. Hade tänkt att göra hela filmen själv när pappa erbjuder mig sin hjälp och ja, jag erkänner att jag hade inte klarat det utan hjälp! Och senaste dagarna, hela fredagen tillbringade mamma med att hjälpa mig få ordning i mitt rum trots att hon egentligen har tusen saker att göra(enligt henne själv) inför min lillasysters konfirmation nästa vecka. De vill så väl, och allt för att jag ska orka ta tag i de sista uppgifterna för skolan. Jag känner mig just nu inte som världens bästa när jag är så slut och trött att jag inte kommer någon vart med det jag borde göra. Men jag ska. Imorgon ska jag tillbringa mycket tid med det! Det har jag lovat mig själv. Och om någon orkat läsa hela vägen hit i texten, lova dig själv att börja visa uppskattning mer! Det behöver världen, fler leenden, fler tacksamma ansikten, fler vänliga själar och ja... Nu har jag sagt tillräkligt.
Lite "behind the scenes" bilder mamma tog idag när jag och pappa kröp runt i gräset och lekte med legoscala!
(jag är blekfis hahaha)
Kommentarer
Postat av: sandra
sv: okej! ja båda de har ju ett sånt naturligt utseende!
Trackback
