911

Det är två tillfällen i livet som jag varit riktigt förbannat livrädd.

Första gången var ungefär 4 år sedan när vi hade en hundvalp, en tidig stressig morgon innan skolan börjar Julia(min lillasyster) illvråla, skriker att hugo(hunden) blöder från munnen och han piper och våran andra hund skällde. Sprang fort till hallen och får se Julia med blodig handled och de rinner som sjutton. DÅ var jag sjukt rädd.
Men det gick bra och de var tack o lov ingen pulsåder utan några millimeter bredvid. Another story huh.

Andra gången var igår, jag hade varit ute och gått och kommer in och hittar Julia medvetslös på badrumsgolvet. Först fattade jag ju inte trodde hon sov, hade fått magsjuka eller något och bara drev med mig och sket i att svara när jag pratade men sen blev jag orolig och hon svarade inte ens när jag ringde mamma(hon och pappa var inte hemma) och inte ens när Lotta, Jonny och Felicia (grannarna plus julles bästis) kom springande in med hjärtat i halsgropen. Ingen reaktion överhuvudtaget från henne, ambulans till sjukan. Hon vaknade dock till i den och var vid medvetande när de kom fram.
Först fattade jag ju inte vad som hände, de har jag nog fortfarande inte, men j'klar vad rädd jag var när de började gå upp för mig att hon var medvetslös. Att de inte gick att få kontakt alls med henne hon reagerade inte ens på ambulanspersonalens smärttester de gör för att se hur djupt medvetslös hon var.
Sjutton, unge sluta skrämmas!

Blev sen kväll och tidig morgon, pappa stannade på sjukan med henne men jag och mamma fick åka hem. Sov lite men väldigt orolig. Imorse for vi tillbaka dit men nu är vi hemma allihopa och hon mår "bra" sjukt trött bara.
Vad som hände?
Hon gick på fotbollsträning första gången på över ett halvår och hade fys/beep test, hon hade inte ätit på hela dagen och knappt inte druckit något alls. Och genomförkyld förra veckan. Det ihop tror vi var anledningen... eller jag fattade det så på doktorn iallafall. :)

Men jag har kommit fram till att i stressade situationer är jag grym skådespelare, lyckades behålla lugnet helt under hela kvällen när mamma freakade ut... Hua.. kommer väl ifatt inatt eller nått.

Jag skulle inte ha något emot en dejt med John Blund inatt!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Vi ses igen!

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0